Gabriel Wikström. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

Gabriel Wikström. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

”Mer digitaliserad vård skulle leda till besparingar”

När Gabriel Wikström utsågs till minister för sjukvård, folkhälsa och idrott i Stefan Löfvens nya regering var han bara 29 år och klev rakt in från posten som SSU-ordförande. Nu arbetar han på i ett rasande tempo och är ständigt på resande fot, en av hans stora hjärtefrågor är att minska de ökade hälsoklyftorna i Sverige.

Lotta Svedberg

Det går en skröna om att Gabriel Wikström följde med sin mamma till vallokalen första gången som treåring och att han bestämt sa åt henne att ”rösta på Ingvar”. Han var redan då präglad av sin uppväxt i ett arbetarhem i Riddarhyttan i Bergslagen, en liten bruksort som bara har drygt 400 invånare i dag.

Som 13-åring blev han medlem i SSU, gick på samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet i Västerås, pluggade franska och spanska utomlands, blev ordförande för SSU Västmanland 2006, började läsa statskunskap och nationalekonomi vid Uppsala Universitet 2007 och var åren 2007–2011 ledamot i SSU:s förbundsstyrelse och avancerade sedan till förbundsordförande mellan 2011–2014.

Gedigen politisk bakgrund

För att sammanfatta, han har trots sin relativa ungdom en ovanligt gedigen politisk bakgrund. I skrivande stund är han bland mycket annat engagerad i en kampanj för att lägga EU:s läkemedelsverk EMA i Sverige och fortsätter arbetet mot antibiotikaresistens och med att införa standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården.

– Det har varit extremt mycket resor för Gabriel de senaste två åren, och nu har han hämtat hem full pott på besökta världsdelar, berättar Morgan Eklund, politiskt sakkunnig, medan vi sitter i ett besöksrum på socialdepartementet och väntar på att folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern ska komma till den inbokade intervjun.

 

Målet är att använda resurserna mer effekt­ivt och att alla ska få en jämlik cancervård

 

– Under 2016 deltog han bland annat i tre FN-möten i New York, om narkotika, hiv/aids och antibiotikaresistens. Men han hinner inte se så mycket annat än konferensrum och sjukhus, allt från distriktsjukhus i Zambia till hightech-sjukhus i Seoul.

Det blir också den första fråga som Gabriel Wikström får när han kliver in i rummet några minuter försenad:

På frågan hur han prioriterar för att hinna med svarar han:

– Mina tre ansvarsområden är så pass integrerade med varandra, att det känns helt naturligt att arbeta på det här sättet, säger han.

Samtidigt som han sjunker ner i en av fåtöljerna mittemot oss.

Hjärtefrågor

Som ett exempel visar prognoserna att om ingenting görs kommer antalet cancerfall i Sverige att fördubblas fram till år 2040 och likaså kostnaderna för samhället.

–  Det här är en stor utmaning inte bara för sjukvården utan även för folkhälsosektorn och idrotten, en tredjedel av alla cancerfall skulle gå att förebygga genom ändrade levnadsvanor.

Han nämner stigande ålder hos befolkningen, livsstil och sociala faktorer som tre viktiga orsaker till att cancer har blivit ett hot mot folkhälsan. Undersökningar har till exempel visat att klassbakgrund har stor betydelse för medellivslängden. Nyligen publicerade kommissionen för jämlik hälsa statistik om att svenskar som har en eftergymnasial utbildning beräknas bli i genomsnitt sex år äldre än de som endast har grundskoleutbildning.

Smart fakta

Namn: Gabriel Wikström.

Gör: Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister.

Ålder: 31.

Familj: En åttaårig dotter.

Bor: Hyresrätt i Västerås.

– En helt oacceptabel situation, ett halvt decennium av liv, av möjligheter till lycka och hälsa, som Gabriel Wikström uttryckte sig i en intervju i Läkartidningen för drygt ett år sedan.

Det här är en av hans hjärtefrågor, att minska de ökade hälsoklyftorna, och en annan är att reformera hälso- och sjukvården, som har blivit för fragmentariserad i förhållande till patienternas ökade komplexa behov.

Mer omsorg till multisjuka

Cirka 80–85 procent av alla sjukvårdsresurser går till patienter som har minst en kronisk sjukdom i botten och samtidigt söker för något annat mer akut, men systemet är inte anpassat efter en sådan situation.

– Medan flygbolagen ger lojala passagerare VIP-behandling tvingar vi multisjuka patienter med stort vårdbehov att sitta och vänta på akuten i många timmar. Vi behöver satsa på primärvården och hemsjukvården, och se till att det finns team med läkare och sjuksköterskor som arbetar koordinerat för just den här patientgruppen.

 

Vi måste införa journalsystem som kommunicerar med varandra, och låta faxen gå i pension för gott inom sjukvården

 

En annan patientgrupp som behöver mycket omsorg är cancerdrabbade. Men fortfarande är det stora regionala skillnader vad gäller tidsåtgången från välgrundad misstanke om cancer över utredning och fram till behandling. Det har lett till att regeringen infört ett system med standardiserade vårdförlopp, som har uppsatta ledtider mellan varje moment i förloppet, specifika för olika cancerdiagnoser och gemensamma för hela landet.

– Målet är att använda resurserna mer effekt­ivt och att alla ska få en jämlik cancervård, oavsett vem man är eller var någonstans man bor. Det ska inte finnas någon cancer­patient som behöver vänta längre helt i onödan.

Sex regionala cancercentrum

Standardiserade vårdförlopp utgör grunden i regeringens stora cancersatsning, som kostar två miljarder kronor och pågår mellan 2015-2018. År 2015 var det fem olika cancerdiagnoser som togs in i projektet, år 2016 blir det ytterligare 13 och år 2017 ytterligare tio. Men även införandet av sex regionala cancercentrum, som samlar cancervården från landets alla 20 olika landsting, har gjort att patientens behov har lyfts fram på ett annat sätt än tidigare. Det är bland annat fler patienter som har fått en kontaktsjuksköterska eller har bedömts under multidisciplinära konferenser.

– Förr i tiden hade man en mer klinisk syn på cancer, det var vitt eller svart, beroende på om sjukdomen gick att bota eller inte. Men i dag är det många som lever i åratal med kronisk cancer, eftersom det finns så bra läkemedelsbehandlingar, och desto viktigare känns det att lägga ett större fokus på eftervården.

Bäst på e-hälsa

Regeringens mål är också att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa 2025, man ska till exempel kunna ersätta vissa patientbesök med videosamtal och det bör enligt ett nytt lagförslag finnas en nationell läkemedelslista så att en förskrivande läkare kan se vilka mediciner en patient har sedan tidigare.

– Det finns inom sjukvården de mest häpnadsväckande tekniska framsteg, med gammaknivar, operationsrobotar och visualiseringsbord, avslutar Gabriel Wikström. Men samtidigt har vi inte något så grundläggande som ett integrerat journalsystem.

– Patientuppgifter får tack vare sekretess inte mailas, vilket innebär att journaler ofta behöver skrivas ut, faxas över och scannas in när patienter byter vårdgivare. Det är helt otidsenligt och kräver onödiga resurser. Vi måste införa journalsystem som kommunicerar med varandra, och låta faxen gå i pension för gott inom sjukvården.

Förra våren kom en ny rapport från konsultbolaget McKinsey som visade att det finns stora vinster med att digitalisera vården. De årliga besparingarna skulle från år 2025 kunna ligga på upp mot 180 miljarder kronor.