147096943 (kopia)

Thinkstock (featured image)

Patientjournalen – arbetsverktyg för vem?

Teknik & diagnostik Hanteringen av patientjournaler är strikt reglerad i lagar och föreskrifter. Informationstekniken erbjuder stora möjligheter att hitta värdefulla data i journalerna, kan integriteten skyddas?

waldemaringdahl

Waldemar Ingdahl

En patientjournal är de handlingar som upprättas i samband med vård och som rör patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, enligt Socialstyrelsen. Det betyder att journalen inte bara är det dokument där anteckningar görs löpande om patientens hälsotillstånd. Även dokument, intyg, rapporter, röntgenbilder, EKG-kurvor och fotografier ses som journalhandlingar. Vävnadsprover räknas inte som en del av patientjournalen.

Tanken på att det ska finnas ett enhetligt journalsystem för en patient har, trots fördelarna för handläggning och vårdkvalitet, varit svårt att föra fram. Invanda arbetssätt tar tid att förändra. Datasystemen är olika då landstingen har olika ekonomiska förutsättningar och kravställningar vid upphandlingen. Det försvårar IT-integrationen och säkerhetsfrågorna.

Patientdatalagen, som trädde i kraft år 2008, kräver samtycke från patienten för att en annan vårdgivare ska få direktåtkomst till patientens journal. Patienten har rätt att få tillgång till sin information och att kunna spärra den från att delas med andra vårdgivare. Vårdgivaren har ansvaret för journalen och även att spara den tio år efter sista anteckningen gjorts, enligt Arkivlagen.

Patienterna behöver ha förtroende för systemet så att de vill dela med sig av informationen för att kunna få lämplig vård. Det finns en konflikt med integriteten när viss information, som t.ex. den slutna från psykiatrin, inte får korsas.

 

Det är viktigt att olovliga inloggningar är datatekniskt spårbara.

 

Socialstyrelsen upprättar i enlighet med lagen föreskrifter om hur informationshantering och journalföring. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) övervakar hur dessa föreskrifter efterlevs i vården. Datainspektionen (DI) övervakar behandlingen av personuppgifter och ser över vem som har behörighet att läsa journaler.

Jan Zedenius, chefläkare på Sophiahemmet, förklarar patientjournalen som i första hand ett arbetsredskap för vårdgivaren.

– Det är viktigt att olovliga inloggningar är datatekniskt spårbara, och inloggning kan göras genom e-tjänstekort för att underlätta detta, säger han.

Zedenius berättar att strukturerade journaler är en kommande utveckling. Dagens elektroniska system för patientjournaler borde strukturera och lagra informationen likartat. Det är ett skäl till problemen att utbyta data mellan olika system, vilket försvårar forskning och tillgänglighet. Ett enhetligt sätt att strukturera data i patientjournal sker genom restriktioner, strukturer och terminologi.

 

Jan Zedenius, chefsläkare Sophiahemmet
Jan Zedenius, chefsläkare Sophiahemmet

– Systemet ska inte ha långa texter, utan svara på det väsentliga i fallet, ett sådant journalsystem kan även kopplas till kvalitetsregister och säkerhetssystem som t.ex. kan ge läkaren varningssignaler om läkemedel som patienten tar får interaktionseffekter, fortsätter han.

 

Hur långt sträcker sig samtycket?

– Vart tog patientens integritetsskydd vägen? Det frågar sig Maria Bergdahl, jurist på Datainspektionen. Hon har lämnat ett kritiskt yttrande vid ett remissvar om till en ny utredning om rätt till information i vård och omsorg. I utredningen verkar vårdsökande i sig antas vara samtycke till omfattande informationsdelning. En integritetsfråga som fortsatt kommer att vara omdebatterad, inte minst därför att informationsspridningen kan vara den medicinska forskningen, vårdgivarna och försäkringsbolagen till stor hjälp.