piller

Foto: Stillfx/Adobe stock

Så ska cancerpatienter få en trygg livssituation

Sjukdomar Nya läkemedel gör det möjligt att leva mycket längre med cancer än tidigare. För att bättra på livskvaliteten behövs professionellt stöd till både patienter och anhöriga.

Lotta Svedberg

Var tionde minut får en person cancer här i Sverige, totalt rör det sig om drygt 60 000 människor per år. De glada nyheterna är att efter tio år lever 65 procent av alla cancerpatienter fortfarande, vilket är ett resultat av tidig diagnostik och förbättrade läkemedel och behandlingsmetoder. Men det här har också gjort att det finns många fler som lever med kronisk cancer i dag.

Katarina Johansson
Katarina Johansson, ordförande i
Nätverket mot cancer.

– En god rehabilitering börjar redan vid första besöket i primärvården, när din läkare misstänker att det är cancer och skriver remiss till sjukhuset, förklarar Katarina Johansson, ordförande i Nätverket mot cancer. Det är då som oron över din eventuella cancersjukdom, och hur den ska kunna behandlas, uppstår för första gången.

Nätverket mot cancer

En av Nätverket mot cancers hjärtefrågor har länge varit att införa diagnostiska centers, dit allmänläkarna vid sådana här tillfällen kan skicka sina patienter för en snabb och professionell utredning. I dag finns det hittills fyra stycken i landet, i Kristianstad, Helsingborg, Malmö och Södertälje.

– Det var något som vi bland annat krävde i ett upprop i Almedalen 2011, och det första centret öppnade vid medicinkliniken på Centralsjukhuset i Kristianstad i oktober året efter. Målet är förstås att cancer i ett första skede ska behandlas som vilken annan akutsjukdom som helst och därför kunna upptäckas tidigt.

– Läkarna brukar kunna ställa en diagnos och börja behandla direkt när det gäller exempelvis blodcancer, men sedan finns det andra cancersjukdomar som är mer förrädiska, bland annat cancer i äggstockar och bukspottkörtel, symtomen är mycket diffusa och först när förloppet är framskridet har man upptäckt sjukdomen.

Dessutom borde det enligt Nätverket mot cancer införas cancer­certifierade vårdcentraler. Där ska det finnas specialistutbildad personal som dygnet runt kan vara beredd att ta hand om patienter som redan har fått sin diagnos och lever med en kronisk cancersjukdom.

Smart fakta

På Nätverket mot cancers hemsida går det att läsa två användbara böcker online, ”Den  ofrivilliga resenären” och  ”Närståendeboken”. Förstnämnda går också att beställa i tryckt version, för 100 kronor.

– De nya uppehållande läkemedlen gör att du kan leva länge med din sjukdom, men samtidigt ger de ibland biverkningar som du behöver hjälp att hantera. Du har ofta även ett nedsatt immunförsvar som kan ge infektioner. Då är det inte så bra att hamna på en vanlig akutmottagning, med hög smittorisk och läkare utan nödvändig specialistkunskap.

Sammanlänkad vård

Överhuvudtaget är det förstås önskvärt att koppla ihop närsjukvård, högspecialiserad vård och kommunens insatser, i stället för att patienten som i dag slussas ut och in mellan olika instanser.

– Hela kedjan måste fungera, det är olika öar som behöver kopplas ihop, fortsätter Katarina Johansson. När du väl har kommit rätt inom sjukvården fungerar det ofta perfekt och vårdpersonalen är i regel helt underbar, men det är vägen dit som behöver bli mycket kortare.

Hur du ska klara av att bibehålla en hög livskvalitet under denna cancerresa skiljer sig åt oss människor emellan. För de flesta i arbetsför ålder handlar det framför allt om att kunna fortsätta arbeta.

– En del behandlingar får du exempelvis var tredje vecka, och då kanske du klarar av att gå till arbetet under de övriga två veckorna. Det gäller att hitta ett sätt som fungerar för just dig, därför vill vi också att flexsjukskrivning införs. Men i ett fullgott liv med kronisk cancer ingår också så mycket annat, som att orka umgås med barnen, träna på gymmet eller ta hundpromenader.

Det finns nationella vårdprogram, som Nätverket mot cancer har varit med om att utarbeta, problemet är bara att de inte är tvingande. Det finns även riktlinjer för att korta väntetiden vid välgrundad misstanke om cancer, utredning och behandlingsstart och för att minska de regionala skillnaderna i cancervården.

Men samtidigt får vi aldrig glömma hur viktigt det är att även patienter med kronisk cancer ska kunna känna sig trygga, när man tvingas leva med sjukdomen år efter år. Det är en situation som är svår att sätta sig in i, och där de anhöriga behöver lika stor hjälp som den cancerdrabbade.