200470466-001

Thinkstock (featured image)

Säkerhet viktigast – alltid!

Ledaren Säkerhet och trygghet för vård- och omsorgstagarna ska vara överordnat allt annat. Alltid. Trots detta drabbas var tionde sjukhusvårdad patient av någon form av skada som i efterhand har bedömts kunnat undvikas.

monopaul

Pål Johansson

Till ovanstående kan vi addera vård- och omsorgstagare i andra delar av vården och omsorgen som drabbas av någon skada. Ambitionen ska naturligtvis vara att ingen vård eller omsorgstagare ska skadas i vårdarbetet.

I flygbranschen kan konsekvensen av en säkerhetsbrist bli förödande. Ett plan kan störta och det leder i normalfallet till att alla, inklusive piloterna, förolyckas. Piloterna sätter alltså sitt liv på spel om de inte håller säkerhetstänkandet på högsta möjliga nivå. En behandlare eller vårdare sätter i normalfallet inte sitt liv på spel om det går snett utan utgångspunkten blir snarare hur vi i vården och omsorgen finner fler och ännu bättre incitament till ett så högt säkerhetsmedvetande som möjligt.

Alla i en vård- och omsorgsverksamhet behöver ha en god kunskap om och framför allt ett engagemang för säkerhetsfrågor. Fallerar det i någon ände påverkas nivån på säkerhetstänkandet i sin helhet. Om inte ledningen i en verksamhet sätter säkerheten främst eller om en medarbetare är nonchalant till sitt arbete med patienter och brukare ger det negativa effekter. Det handlar om den enskilda människans moral, etik och ansvar och inför detta är alla lika oavsett titel, position eller utbildning.

 

Alla i en vård- och omsorgsverksamhet behöver ha en god kunskap om och framför allt ett engagemang för säkerhetsfrågor.

 

Systematiskt kvalitetsarbete, god och jämlik tillsyn, kompetent personal, anpassade lagar och regelverk, ny teknik och en förankrad värdegrund är allt viktiga beståndsdelar för en hög patient- och brukarsäkerhet. Var för sig gör dessa delar ingen avgörande nytta och därför är ett kvalificerat ledarskap helt avgörande för att få ihop helheten där system och människa ska fungera tillsammans.

Vi behöver nu förfina och forma ännu bättre styrmedel som stimulerar högre kvalitet och säkerhet. Ett vägval kan vara att styra ekonomiska ersättningssystem mot att ge högre ersättning för rätt kvalitet vilket skulle skärpa kvalitetskonkurrensen. Detta förutsätter en ökad öppenhet med kvalitetsindikatorer och att patienter och brukare får stärkta möjligheter att göra medvetna val.

Det finns naturligtvis många olika sätt att styra mot ökad säkerhet och trygghet och en utgångspunkt för att snabbare komma till skott är att tänka enklare och gå rakare mot målet. Viljan, kunnandet och ambitionen att leverera trygghet och säkerhet finns, men alltför ofta slukas ambitioner upp av komplexa och svårbegripliga projekt som enbart den mest påläste och kunnige kan förstå och tillgodogöra sig.

 

Viljan, kunnandet och ambitionen att leverera trygghet och säkerhet finns.

 

Ytterligare en avgörande utgångspunkt i det fortsatta arbetet är att inte göra driftsform till något exkluderande eller på förhand mindre viktigt eller bra. För om vi menar allvar med en vård och omsorg som har patienterna och brukarna i fokus behöver beslutsfattare, myndigheter, branschorganisationer och massmedia oftare agera driftsformsneutralt. Då skulle vi vinna mycket kraft och inte minst tillsammans kunna styra kompetens och resurser rätt.

I dag finns det en viss tröghet i frågan om kvalitetskonkurrens. Därför är det viktigt är att börja resan. Det krävs inte en stor mängd kvalitetsindikatorer, det räcker med att vi startar med några få och löpande bygger på med fler inom olika områden. Detta skulle snabbt leda till ett tydligare intresse för säkerhet och trygghet i vård och omsorg och göra så att patienter, brukare och klienter hamnar i förarsätet och inte bara i det fokus som alla talar om.