Sofia Rydgren Stale

Sofia Rydgren Stale

Sjukvårdens kompetensutveckling – ett nationellt ansvarstagande

Ledaren Vi har nyligen lämnat ett år bakom oss. Tanken på att vi har ett helt nytt år framför oss med nya möjligheter och erfarenheter känns spännande.

För mig vars hjärta klappar lite extra för utbildning och forskning inom läkarkåren kommer året att bjuda på flera spännande arbeten. I maj ska regeringens utredare Jens Schollin presentera sitt förslag om hur läkares grundutbildning och vidare specialisering kan länkas ihop. Detta är ett arbete Läkarförbundet är djupt engagerade i och som vi kommer att följa nära och med stort intresse. Vi har länge arbetat för en modernisering av läkares grundutbildning och det har länge funnits ett stort behov av att våga tänka nytt och skapa ett utbildningssystem som går i takt med tiden. Syftet har varit att reformera läkarutbildningen för att möta de utmaningar hälso- och sjukvården står inför. Stora delar av Europa har moderniserat sina utbildningssystem och Sverige behöver göra detsamma för att inte hamna i bakvattnet.

För att kedjan från en legitimationsgrundande grundutbildning utan AT till specialistbevis ska bli komplett behöver vi en introduktionstjänst som ligger mellan legitimation och ST. En introduktion öppen för alla, oavsett utbildningsland, som ger en trygg och strukturerad väg in i yrkeslivet. Idag är det mer än hälften av de legitimationer som Socialstyrelsen utfärdar som går till utlandsutbildade läkare. De utgör ett på alla sätt välkommet tillskott i vården och förtjänar samma introduktion som läkare utbildade i Sverige.

Så till nästa glädjeämne – forskning. När forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” presenterades förra året fanns flera av de frågor Läkarförbundet kämpat för med; som ökade basanslag och förbättrade villkor och karriärvägar för unga forskare.

Forskarutbildade läkare utgör en viktig och naturlig brygga mellan forskning, undervisning och dagligt sjukvårdsarbete, och bidrar till att nya medicinska rön kan omsättas i praktiken. Forskning är tyvärr ett otryggt karriärval, och läkare är idag en yrkesgrupp som förlorar i livslön på att disputera. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för långsiktiga satsningar och säkra rekryteringen av framtidens forskare. För att detta ska bli verklighet behövs fler kombinationsanställningar och en utvidgning av vilka som har möjlighet att få tillgång till dessa tjänster. Att kunna kombinera forskning och klinisk verksamhet under trygga anställningsformer skulle stärka svensk forskning. Det vore synnerligen olyckligt för samhället – och för den enskilde individen – om undermåliga villkor och karriärvägar tvingar dagens och framtidens kliniska forskare att välja bort forskning.

Och till sist smolket i glädjebägaren – läkarnas fortbildning. Från redan låga nivåer fortsätter läkarnas tid för fortbildning att minska kraftigt. Det är beklämmande i en verksamhet som är så kunskapsintensiv som hälso- och sjukvård är. Att tillgången till fortbildning varierar kraftigt över landet gör dessutom att vi står allt längre ifrån en jämlik vård. Vi behöver se ett tydligare nationellt ansvarstagande för hälso- och sjukvårdens kompetensutveckling i form av en föreskrift. Läkares fortbildning är en angelägenhet för hela samhället.

 

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsdelegation