Foto: adam121/Adobe stock

Foto: adam121/Adobe stock

Stora vinster på att digitalisera vården

Teknik & diagnostik Om vården ska klara sitt framtida uppdrag krävs en allt högre digitaliserings­takt. Sjukvårdens med­arbetare behöver också kompetensutvecklas kontinuerligt.

annikawihlborg

Annika Wihlborg

Digitaliseringen kan medföra många fördelar för hela hälso- och sjukvården, inte minst i form av ökad effektivitet, förbättrad tillgänglighet för patienten samt att resurserna hos sjukvårdens medarbetare kan tillvaratas på bästa möjliga sätt.

Andreas Winqvist
Andreas Winqvist, vd MedHelp.

– Digitaliseringen bidrar till en mer jämlik vård eftersom det inte längre spelar någon roll var i Sverige patienten befinner sig. Digitaliseringsutvecklingen möjliggör också en ökad tillgänglighet för patienten, som enkelt kan boka ett digitalt vårdmöte via videolänk istället för att vänta på att få en tid för ett fysiskt besök, säger Andreas Winqvist, vd på MedHelp.

Det är viktigt att ge patienten möjlighet att ta kontakt med hälso- och sjukvården på sina egna villkor, när de verkligen behöver hjälp. I dagsläget är sjukvården i mångt och mycket kalenderstyrd och inte behovsstyrd, vilket inte är optimalt utifrån ett patientperspektiv.

Ökad tillgänglighet med digitalt stöd

I samarbete med bland annat Karolinska universitetssjukhuset, Telia, Riksförbundet HjärtLung samt ett antal sjukhus runtom i landet deltar MedHelp i ett nationellt projekt där man testar e-hälsolösningar på lungsjuka patienter med KOL. Projektet gör sjukvården tillgänglig i stort sett dygnet runt för de patienter som ingår i studien. Det innebär att KOL-patienterna vid behov snabbt kan få en läkarkonsultation via videolänk, vilket i sin tur innebär att de slipper lämna hemmet. De får dessutom rådgivning, svar på sina frågor och hjälp med de eventuella läkemedel som skrivits ut. Det blir lättare för patienten som får bättre hjälp utifrån sina behov och för sjukvården innebär det stora resursbesparingar.

 

Digitaliseringsutvecklingen bidrar till en mer jämlik vård eftersom det inte längre spelar någon roll var i Sverige patienten befinner sig.

 

Han betonar främst två stora utmaningar för hälso-och sjukvårdens digitaliseringsutveckling: de juridiska barriärerna i form av lagar som inte är uppdaterade utifrån digitaliseringens verklighet samt organisatoriska barriärer i form av sjukvårdspolitiker med tjänstemän som inte alltid vågar anamma och implementera de nya arbetssätt som implementeringen kräver.

En konsekvens av de juridiska utmaningarna är exempelvis överföring av information mellan vårdgivare och att man ännu inte anpassat lagen för den nya tekniken.

Äldre patienter är för digitaliseringen

Lagstiftningen är ofta komplicerad och inte alltid i fas med den snabba digitaliseringsutvecklingen. Den behöver anpassas till framtidens villkor.

– För att Sverige ska nå sin vision om att vara ledande i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter senast 2025 krävs att arbetet med regelanpassningar påskyndas, säger Andreas Winqvist.

Han menar att för många landstingspolitiker och tjänstemän är av uppfattningen att många sjuka och/eller äldre patienter inte är intresserade av att ta till sig ny teknik. Andreas Winqvists erfarenhet är snarare tvärtom, han anser att intresset för att ta till sig och använda ny teknik i vården generellt sett är stort, även bland äldre patienter. Det stärks också av det arbete som många patientföreningar bedriver för att förbättra för sina medlemmar, där digitaliseringsutvecklingen av hälso- och sjukvården är en viktig del.