ThinkstockPhotos-465354635 (kopia)

Thinkstock (featured image)

Två måsten gör vården trygg, säker och effektiv

Ledaren Hälso- och sjukvården är en av de viktigaste politiska frågorna för människor i Sverige inför valet i september 2014. Vid den första partiledardebatten i oktober förra året ägnades de inledande tio minuterna åt vården.

monopaul

Pål Johansson

Vården är en kunskapsintensiv bransch som kan göra allt mer för människors hälsa och välbefinnande. Men för att klara sitt nuvarande uppdrag och den fortsatta utveckling som krävs behövs ökad insikt från både politiker och samhälle.

Vårdförbundet ser två måsten i vårdpolitiken inför valet.

Det första måstet är att säkra kompetensförsörjningen. Vi vet att det kommer saknas 30 000 sjuksköterskor år 2030 om ingenting görs nu. Vi har redan alarmerande brist på specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Kraftfulla insatser behövs för att få fler unga att välja dessa yrken. Det handlar förstås om löner och förbättrad arbetsmiljö, men också om en uppvärdering av den kunskap som sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor tillför vården.

Utan rätt kunskap på rätt plats i rätt tid kan vården inte utvecklas. Därför är kompetensförsörjningen så viktig. Sjuksköterskor är avgörande för patientsäkerheten. I studie efter studie har den internationella forskaren professor Linda Aiken från USA visat sambandet mellan sjuksköterskans kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symtomminskning och välbefinnande. Ju färre sjuksköterskor på ett sjukhus desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall.

 

Vi ska vara stolta över goda resultat i den svenska hälso- och sjukvården, men för att kunna rekrytera i framtiden måste löner och arbetsvillkor bli bättre.

 

Det andra måstet i vårdpolitiken är att hålla samman vården för varje person. I dagens vårdsystem är det inte ovanligt att en patient med komplexa behov på egen hand måste vända sig till flera olika huvudmän och flera olika professioner för att få sina behov tillgodosedda. Det behövs ett nytt fokus där hälso- och sjukvården går från traditionella hierarkier och invanda arbetssätt där patienten är passiv mottagare av vård till att patienter och närstående är delaktiga, personcentrerad vård, och hela teamet används. Vi behöver, som Socialdepartementet påvisar i Anders Ekholms rapport, både mer empati och mer high tech.

Chefer och ledare måste lyssna på sina medarbetare och se deras bidrag till verksamhetens utveckling. Våra medlemmar vet mycket om hur de bäst ska arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Ett exempel är barnmorskor som har stöd i forskning för one-to-one care, alltså en närvarande barnmorska per kvinna i aktivt värkarbete. En närvarande barnmorska gör att skador och komplikationer minskar, ger färre akuta kejsarsnitt och mindre användning av olika preparat för den födande kvinnan. Den livsavgörande anknytningen mellan barnet och föräldrarna blir förstås också mycket bättre.

Ytterligare ett exempel är äldre med höftledsfraktur som kan skickas direkt till rätt avdelning och få hjälp av ett multiprofessionellt team i stället för att ligga många långa timmar på akuten. Mobil röntgen kan med modern teknik och röntgensjuksköterskor ta sig hem till patienten istället för tvärtom. Ytterligare ett område som kräver systematiskt förbättringsarbete är de dåligt koordinerade IT-systemen, som vållar brister i både patientsäkerhet och i våra medlemmars arbetsmiljö, vilket leder till stress och allt mindre tid med patienterna.

Vi ska vara stolta över goda resultat i den svenska hälso- och sjukvården, men för att kunna rekrytera i framtiden måste löner och arbetsvillkor bli bättre. Vi, 112 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i Vårdförbundet, är beredda att ta vårt ansvar tillsammans med politiker och övriga ledare på alla nivåer. Men vi kräver förutsättningar för en trygg och säker vård.