ThinkstockPhotos-469005163 (kopia)

Vi ska inte acceptera att människor blir sjuka på sjukhus

Ledaren SKL och dess medlemmar, kommunerna och landstingen, har i många år jobbat intensivt för att minska antalet skador i vården. Med statligt stöd genomförs under 2011 till 2014 en omfattande satsning på cirka 2,5 miljarder kronor för att reducera antalet vårdskador.

monopaul

Pål Johansson

Vårdskador innebär direkta lidanden för patienter, men de innebär också onödiga kostnader för sjukvården, pengar som i stället borde användas till bättre, säkrare vård.

På tio år har kunskaperna och medvetenheten om patientsäkerhet ökat kraftigt. Sedan den nationella satsningen som SKL gjorde tillsammans med alla landsting 2007 finns i dag riktlinjer kring bland annat hygienrutiner, läkemedelsgenomgångar och medicinförskrivning. Flera mätverktyg som kan användas för kartläggning och analyser har tagits fram. Vi har också en ny patientsäkerhetslag från 2011, som tydliggör ansvaret i vården för att stärka säkerheten.

I den satsning på patientsäkerhet som vi nu är mitt uppe i har ett antal områden identifierats, som är särskilt viktiga att arbeta med.

  • InfektIoner i samband med vård är vanliga. Därför finns bland annat tydliga regler för arbetskläder, handdesinfektion ska alltid finnas tillgängligt, städningen ska skötas exemplariskt. SKL deltar i utvecklingen av ett system för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner. Systemet ska ge förutsättningar förbättringar av arbetssätt som minskar vårdskadorna.
  • E-hälsa är ett led i satsningen. Utvecklingen av informationsteknologi kan ge nya möjligheter att förbättra patientsäkerheten. Just när en patient byter avdelning, sjukhus eller läkare är ett tillfälle då vårdskador kan uppkomma, om det finns brister i kommunikationen och där olika it-lösningar minskar riskerna.
  • Antibiotika måste användas rätt. Felaktig användning av antibiotika kan leda till ökad resistens mot detsamma. Därför ställs krav på läkarkåren att minska förskrivningen av antibiotika.
  • Till de vanligaste vårdskadorna hör biverkningar av läkemedel, och verkningar av kombinationer av olika läkemedel. I den pågående satsningen ingår krav på att informationsutbytet mellan patienten och vården när läkemedel skrivs ut måste förbättras.
  • Överbeläggningar på sjukhus kan innebära risker för patientsäkerheten, och kan vara ett arbetsmiljöproblem. Snart finns en ny databas som ger sjukhusen betydligt bättre möjligheter att se aktuell beläggning och att agera därefter.
  • Patientmedverkan är en viktig utgångspunkt i patientsäkerhetsarbetet, inte minst för att se till att patientens önskemål och behov tillgodoses. Medan vårdpersonal har det medicinska ansvaret kan patienten vara en resurs i plane- ring och genomförande av den egna vården.

I Sverige sker årligen många miljoner vårdkontakter. De allra flesta vårdkontakter är bra – vi får inte glömma att svensk vård håller absolut världsklass. Men tyvärr inträffar också skador i vården. En studie som Socialstyrelsen presenterade 2008 visade att det i Sverige inträffade cirka 100 000 vårdskador varje år.

Sedan dess har emellertid siffrorna sjunkit så det är ingen tvekan om att patientsäkerhetsarbetet ger resultat.

Genom att jobba långsiktigt och målmedvetet kan vi fortsätta att minska antalet vårdskador så att allt färre människor blir lidande. Det är viktigt för alla patienter, för anhöriga och för alla som arbetar i vården.